Ja, det stora bakslaget dök upp till slut. Efter resan kände jag mig tom och rastlös. Ska jag leva mitt liv såhär? Jobba på samma ställe hela livet i den här staden?

Min sömn var helt upp och ner efter resan. Jetlaggad javisst, men det brukar ju gå till sig, inte för mig dock. Somnade sent och fick inte många timmars sömn. Problemen nådde sin kulmen efter nattjobb och knappt någon sömn på två dygn som följdes av fler sömnlösa nätter under veckan. Någonstans mitt i fick jag märkliga utslag på kroppen som kliade helt galet mycket, trodde på riktigt att jag var påväg att bli knäpp. Vägglöss dök ofrivilligt upp i min hjärna, ja gott folk det finns det gott om i NYC! Det kunde inte vara möjligt, hade ju varit så försiktig. Tvättat alla kläder på en gång, dammsugit ur väskor och slängs påsen på en gång. Resväskan ställde jag ut på balkongen så fort den var uppackad. Alla säkerhetsåtgärder var vidtagna. Pratade med de andra tjejerna som vart med och de hade inga problem.

Ringde iaf upp företaget som bostadsrättsföreningen hade avtal med så att de fick komma hit och kontrollera, vid det här laget bestod mina nätter av klåda, utslag samt noggrann undersökning av sängen med ficklampa efter att jag lagt mig och släckt ner. Han som var här trodde inte på vägglöss, men vi skulle pratas vid efter två veckor och jag skulle hålla koll på spår efter de små liven.

Fredagen samma vecka som mina sömnproblem blivit riktigt stora gick jag till jobbet med gråten i halsen, jag måste få sova, blir galen på riktigt annars. Pratade med en kollega som skrev ut några få sömntabletter till mig, för denne menade oxå att jag måste sova. Började jobba, det gick såklart inte alls. Kunde inte fokusera och klarade inte av alla intryck runt omkring mig. Det hela slutade med att mina kollegor skickade hem mig och bad mig bara ta det lugnt, se en film och ta en tablett och försöka sova.

Lyssnade på deras goda råd, gick hem, tog det lugnt och tog en tablett. Somnade rätt fort för första gången på flera veckor. Sömnen varade dock bara i tre timmar sedan vaknade jag som vanligt av klådan. Somnade om efter ett tag och kände mig ändå lite bättre till mods nästa dag. Jobbade resten av helgen och det gick helt ok. Tog sedan sömntabletter två dagar i rad och fick för första gången på flera veckor sova två hela nätter. Otrolig känsla och jag började känna mig som människa igen, inte lika galen.

Bokade en tid på vårdcentralen för att se om det gick att göra något åt de kliande utslagen. Läkaren där visste inte heller vad det kunde vara, väldigt osäker. Slutade med att jag fick en penicillinkur som jag skulle äta i en vecka, han trodde att det skulle göra susen. Var ganska nöjd när jag gick därifrån och hyste stora förhoppningar att det skulle fungera. På jobbet yppade jag detta till en kollega och denna trodde inte alls att det skulle hjälpa, så fick en kortisonkräm utskriven. Körde med båda och det blev faktiskt lite bättre. Googlade och hittade en sjukdom som stämde in rätt bra på mina utslag, medaljongsjukan, det stod dock att det inte skulle klia så mycket men hittade flera som bloggat om det och hade oxå upplevt fruktansvärd klåda. Såg att det kunde ta upp till ett halvår innan alla utslag försvann..drygt men så länge jag bara var prickig och slapp klådan spelade det ingen roll.

Magen har såklart ballat ur ordentligt under denna tid med. Sakta men säkert började jag förstå att det är kroppens sätt att visa att något inte är som det ska. Jag förstod inte riktigt att jag mådde dåligt, då var kroppen tvungen att visa mig detta...

 

Min längtan

23 november 2014 22:04

Ååååh, jag har läst ikapp. Häpnas över hur lika många av våra berättelser är.
Ser fram emot att fortsätta läsa hos dig!

http://minlangtan.bloggplatsen.se

M

24 november 2014 21:51

Tack detsamma!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Idag har vi måttat och grejat i köket, grymt sugen på att renovera det. Luckorna är helt ok men stommarna och lådorna är uråldriga och besvärliga. Ska snart på banken för att prata om nytt pensionssparande så då kan jag prata med honom om lån till kö...

Vilka otroligt härliga dagar vi haft på sistone, sol och värme :) man blir så glad! Livet flyter på i vanlig ordning, jag har inte grävt ner mig och har inga planer på att göra det heller. Livet är fyllt av motgångar och det är jobbigt men det är...

Ja detta inlägg blir inte så upplyftande. Jag borde ha litat på min magkänsla ändå, den är aldrig fel! Är så trött på att killar verkar vara så himla fega då det kommer till att tala om vad man egentligen känner. Tror de att man blir mindre sårad om ...

Nu var det längesedan jag skrev något här men har bara kopplat av under resan och det har varit väldigt intensivt på jobbet denna vecka. Oj vilken fantastisk resa vi fick! Total avkoppling, härligt väder och god mat. Så otroligt välbehövligt och ...

Ja veckan började inte så bra. Vaknade tidigt i måndagsmorse och hade ont i magen, inget ovanligt men det kändes inte som vanligt magont. Klev upp och tog en snabbdusch insåg ganska snart att detta bådar inte gott. Ringde till jobbet och sjukanmälde ...