Ja, vilken fantastisk sommar vi hade i år! Helt otroligt härligt väder trots att min sommar mest bestod av jobb.

Våren var härlig och vi hade kul, sommaren ännu bättre! Jag började dejta, via nätdejting, jag? Det trodde jag inte i första taget. Jag är faktiskt ganska blyg som person i nya sällskap, speciellt när det gäller det motsatta könet. Just av den anledning gjorde jag det, för att utsätta mig för sånt som jag anser är lite obehagligt.

Till en början så pratade jag med en hel del killar, vilket var lite besvärligt, herregud, hur ska man kunna hålla reda på vad alla jobbar med och har för intressen? Vissa var mer intressanta än andra. Jag gick på dejter i form av promenader, fika och matlagning. Lättsamt trots att jag var ohyggligt nervös varje gång!

Träffade en snygg och trevlig kille, dock så var han väldigt annorlunda, olik mig. Antar att jag drogs till honom just därför. Personen i fråga var dessutom sjukt lyhörd och snappade upp precis allt jag gillade. Vi hade kul ett tag men sedan förstod jag att hans intresse var ganska svalt. Brutal som jag är så frågade jag såklart rakt ut och och fick precis det svaret jag redan visste, att han tyckte vi hade trevligt men att det inte skulle bli något mer. Nehepp, det var ju tråkigt men förmodligen lika bra för vi var ju så olika. Visst att man kan vara olika, men detta var verkligen som natt och dag.

Tröttnade en sväng på nätdejtingen efter ett tag och avbokade träffar för jag kände att jag kanske inte var redo ändå, behövde en paus.

Fortsatte att njuta av sommaren med trevligt sällskap i form av vänner och arbetskamrater. AW med kollegor är ju en klassiker under denna ljuva tid!

Jag kände att jag växte som person under den här tiden, lärde känna mig själv, utsatte mig för saker som jag anser vara obehagliga. Har under året fått höra att jag verkar vara så glad nu för tiden, att det lixom sprudlar om mig. Kändes väldigt märkligt att höra till en början, jag glad? Detta är det absolut värsta som drabbat mig i livet och så får man höra såna kommentarer? Började rannsaka mig själv, kan det vara så, hur har jag då varit de senaste tre åren? Som sagt, nya insikter hela tiden.

Jag var olycklig under de år som vi försökte skaffa barn, det är jag medveten om. Jag trodde dock inte att det varit så tydligt! Jag brukar ju vara en glad och rolig person, har jag varit tråkig? Nej tråkig hade jag aldrig varit, bara mycket roligare nu!

Min nätdejting smittade av sig på andra i min närhet att börja med samma sak, känns jättekul att lilla jag kunde bidra till det, och det var lyckat!

Efter en liten paus bestämde jag mig för att börja nätdejta igen...